Vad vi alla redan visste

I dagens SvD går Per Gudmundson ut och påpekar att miljöpartiet är kraftigt överrepresenterat bland journalister. Inte oväntat, och baserat på en studie från Göteborgs Universitet som länge varit ammunition åt alla oss som ifrågasatt den homogena vänsteropinions starka grepp om nyhetsrapporteringen och kulturen i landet. Vänstern dominerar vilka frågor som anses viktiga, vilka lösningar som ses som korrekta, och vilka utgångspunkter man får ha i debatten.

Jag tror inte att det är någon konspiration.

Jag tror helt enkelt att journalister tar upp frågor man själv tycker är viktiga, ur ett perspektiv man själv har. Och om den överväldigande majoriteten av ens kolleger har samma värderingar, har man ingen anledning att ifrågasätta. Tvärtom kan det bli obekvämt. Gudmunson citerar en Harvard-studie (vänsterliberal, borde nämnas) som påpekar att över 80% av nyhetsrapporteringen färgas. Så självklart borde man vara oroad.

Så som jag ser det har vi dock ett gigantiskt problem: Hur ska vi komma tillrätta med situationen?

Vi kan ju knappast censurera media, eller tvinga varje artikelförfattare att ha med ett (s), (c) eller (mp) efter sitt namn, så en juridisk lösning är omöjlig. Inte heller folkopinionen kan användas. Ska man förvänta sig att alla hundratusentals läsare som inte håller med om slutsatserna i ett program ska skicka mejl varje gång? Knappast! Eller klaga varje gång det är en vänsterliberal som debatterar en socialist, utan borgerlig representation? Inte troligt. Folk skakar på huvudet och går vidare.

Än löjligare, och svårare, är att klaga på den viktigaste faktorn: det som INTE finns med. Hur ska du kunna klaga på att tidningen väljer att ignorera vissa (för borgerliga) viktiga händelser, eller perspektiv? Det är självklart viktigt, och ren mediemakt, men omöjlig att sätta dit någon för.

Att starta upp någon ny tidning eller tv-kanal är likaså uteslutet. Sverige är för litet för att en sådan satsning ska gå väl, och de flesta borgerliga nöjer sig med SvD eller DN, SVT och TV4. Alternativa media i stil med bloggar är inte heller ett acceptabelt val. De flesta som skriver (inkl. jag) har jobb och familj som håller oss upptagna till den grad att man i bästa fall skriver en kommentar på var hundrade nyhetsartikel. Hur kan detta stå sig mot en veritabel armé av heltidsarbetande journalister?

Per Gudmundson tar fram ett intressant problem. Men som det ser ut idag i Sverige är det ett problem utan synlig lösning.

Men en mycket god början vore i alla fall att ERKÄNNA att det finns en stark vänster- och grön vinkling i media. Vänstervärderingar ses idag som den neutrala mitten som ska sväljas okritiskt, medan allt annat ska motarbetas och ifrågasättas. Typexemplet är väl svensk medias hat mot Fox News, en kanal som inte är mer åt höger än vad SVT är åt vänster, men som genast anmäldes till Granskningsnämnden av socialdemokraterna och vänsterpartiet. Därefter stängdes visningarna ner.

Censur, i politisk korrekthets grön-röda (bruna?) namn.

Advertisements

~ by Escaping Perdition on December 26, 2009.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s