Nobelpriset i litteratur

Så i morgon är det dags igen. En mer eller mindre vänsterextrem författare som ingen läst eller bryr sig om ska få miljontals kronor och en massa prestige för att han eller hon målmedvetet attackerat allt som är värt att försvara inom västerländsk kultur. Agitprop har gått från att vara kommunistiskt vapen till högkultur.

Någon som vågar sätta emot?

Advertisements

~ by Escaping Perdition on October 7, 2009.

2 Responses to “Nobelpriset i litteratur”

  1. Nej, jag sätter inte emot… 🙂

    Intressant är dock att 2003 års vinnare, J.M. Coetzee, i ett par av sina böcker skildrar det “nya” Sydafrika, som nästan oväntat snabbt retarderade till apstadiet efter att apartheid avskaffades och socialisterna i ANC tog över. (Därmed inte sagt att apartheid var av godo.) Parallellerna med utvecklingen i Rhodesia är beklämmande även för den mest inbitne socialist och världskramare. Mord och våldtäkt hör till vardagen i Sydafrika, där det högsta hönset så också själv stått anklagad för det sistnämnda, men under rätt “besynnerliga” omständigheter nästlade sig ur domstolen. Samtidigt propagerar hälsoministern att AIDS inte beror på HIV… Sydafrika, vilket underbart land, där upplysningens flamma bokstavligt talat brinner i mörkrets hjärta! Krugerrand gillar jag dock fortfarande…

    • Tro det eller ej så läste jag faktiskt en bok (eller novell, egentligen) av herr Coetzee. Handlade om ett as till akademiker som tafsade på unga studenter, slutade sitt jobb, och åkte ut på landet. Där blir mannens lesbiska dotter gruppvåldtagen av afrikanska män, och som läsare förväntas man se detta som en acceptabel handling då förövarna en gång blivit förtryckta! Inte direkt en må bra bok.

      Du har helt rätt angående Sydafrika, för övrigt. Landet håller på att gå åt skogen, med kraftig brain-drain till följd. En av de bästa tankarna inom konservatismen, enligt mig, är att länder borde förändras organiskt och naturligt, bit för bit. Radikala förändringar leder ytterst sällan till något positivt, utan skapar snarare massivt lidande. Exemplen är ju oändliga, från Weimar och Ryssland till Zimbabwe och även Sydafrika.

      På villovägar i diskussionen vill jag kort påpeka att Zimbabwe är nog det ultimata exemplet på “Om Världen Skälvde” omsatt i verkligheten. En socialistisk “president” attackerar uppfinnare, företagare, och ambitiösa lantbrukare, och hävdar att de inte behövs. De slås ihjäl av svart milis eller lämnar landet. Mugabes lojala socialister tar över skötseln av ekonomi, jordbruk, industri. Inom ett år är landet fast i svält, hyperinflation, och brottslighet. Konstigt nog nämner aldrig Lars Ohly detta när han babblar om sin radikala politik. 😉

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s